This is the fucking champions league

Sitter i ångorna från dyngan till examensarbete jag skriver och känner att det är bättre att blogga. Inte mindre dynga men kanske en skiftning i odör? Vi får väl se helt enkelt.

Tittade på CL-final nummer ett igår mellan Ciudad Real och Kiel. Kiel gick som bekant och vann därborta i Spanien och har nu ett ypperligt läge för att ta hem CL för andra året i rad. Det jag reflekterar över är vilket osannolikt tempo och vilken, nästan ruskig, kvalité det är på spelarna. Matchen öppnade i ett rasande tempo med säkert femton mål på 6-7 minuter. Det där lugnade sig visserligen när spelarna blev trötta och målvakterna började få tag på lite bollar. Våra svenskar utmärkte väl sig inte direkt - bortsett från Marcus Alhm då. Det var dock lite småhäftigt när Kiel mönstrade fem svenskar på plan vid ett tillfälle.

Något som inte imponerade särskilt var däremot produktionen! Jag har tidigare undrat om vissa av SVT24:as medarbetare varit höga under sändning. Det är tydligen inte utmärkande för SVT, för någon som garanterat puffat på var bildproducenten nere i Spanien! Eller var det möjligen en praktikant som skötte det? Det sköttes hur som helst sämre än vad utbytesstudenterna sköter serveringen på Orvars! Mitt i en satsning skulle en extrem närbild till, något kameramännen inte var redo för och så var den sekvensen förbi. Jag vet inte hur många gånger det hände. Det kändes nästan som en tysk expressionistisk film a la "Dr Caligaris kabinett" vid vissa tillfällen. Sedan var det fascinerande hur mycket skitsnack två kommentatorer hinner med att säga på 60 minuter. Chris och Grahn kacklade konstant och jag vet inte hur många gånger den senare påpekade att Ahlm är världens bästa pivot. Jag säger kanske inte emot, men det blir ju tjatigt.

För att sno från Axnérs blogg: "Den här spelaren skulle jag vilja ha i mitt lag:"

Nikola Karabatic: En helt sanslöst satsande spelare. Han tar och ger stryk i nästan 60 minuter samtidigt som han producerar mål. Enligt uppgift - dvs. skvaller från Grahn - är han stenhård i kroppen. Påminner iofs om en spelare vi har. Fast Karabatic får spela anfall, är 10 centimeter längre, minst 20 kilo tyngre och är framför allt mörkhårig. Hur den senare fungerar i en hångelhörna vet vi inte heller eftersom T i damlaget inte har varit - mig veterligen - på Kiels lagfester. Kanske att V är bättre i de trånga soffsituationerna än vad Karabatic är, och i så fall är det en bedrift!