Kim glömde bössan (och skallen)

Sverige fick oavgjort mot ûber-hypade Polen i första OS-kvalmatchen. Matchen spelades i en hall som såg ut som en blandning mellan en James Bond-skurks högkvarter för världsherravälde och som Globen skulle ha sett ut om den byggts i Öststats-betong.

Matchen började riktigt illa för Sverige, särskilt försvarsmässigt. Minsta lilla platsbyte eller brutna rulle rev stora hål i svenska försvaret och polackerna kunde avsluta från 6m. Möjligen berodde det på att den polske linjespelaren bokstavligen drog bort svenska försvarsspelare. Men han gjorde det i så fall tillräckligt diskret för att komma undan med det. Framåt var det i ärlighetens namn inte mycket bättre. Det var också lite skön ultimate fighting-nivå på polackernas försvarsspel, vilket knappt renderade i frikast. Thomas Svensson spelade upp sig i mål. Men det såg ändå ganska mörkt ut när Sverige fick spela fyra mot sex en längre period. Lite oklart var de franska domarna hittade den andra utvisningen också. Polackerna lyckades dock inte utnyttja det på nåt bra sätt. Tack vare en stekhet Janne Lennartsson (grym inte bara i läget, utan även på att få tiden att gå genom att bli låst och sen springa sju extra steg för att sen trilla omkull), en ovanligt bra Arrhenius på linjen (fångade t o m bollen några gånger), några enkla kontringar och att Sverige faktiskt satte 3 av 4 straffkast, så kunde man hålla jämna steg med polackerna i halvtid. Jag är ganska säker på att Sverige inte gjorde ett enda mål från 9 meter på hela första halvlek. Larholms missade straffkast förtjänar att omnämnas. Polackernas reserv-keeper rusade in från bänken och var så laddad att han såg ut som han hade levt i celibat i 8 år, käkat en GI-/testosteron-diet enbart bestående av fårtestiklar och dragit ammoniaken inte bara i näsan, utan även i fillingarna. Han såg helt vild ut. Hade ju varit skönt om han blivit lurad av Larholms nonchalanta tumskruv, men det var inte ens nära. Han blev nog nästan lite frustrerad över att inte få göra en riktig räddning med allt det adrenalinet i kroppen, istället kom en fjuttskruv han bara behövde sträcka ut benet på. Min gissning är att han gick ut och nitade materialaren sen, som en liten ventil för sin tyngdlyftarvrede. Han tog inga av Lundströms straffar sen heller.

I andra halvlek så började Gentzel väldigt bra. Hur stor är karln egentligen? Det var ett helt annat försvarsspel där de svenska spelarna slutade att överlappa varandra så in i h-e och då blev det inte så mycket svaj och luckor heller. Det som höll polackerna kvar i matchen var deras V9-skytt. Vilket dask, som TP skulle säga. Ibland sköt han ganska mitt i mål från 10-11 meter i öppna lägen och Gentzel hann inte reagera. Han avslutade dessutom i båda hörnen. Han och läckra inspel till den polske M6 höll polackerna kvar i matchen. Sverige och framför allt Dalibor Doder, som mest låg på rygg likt en skalbagge i första halvlek, fick igång sitt skytte. Även Boquist lykades stundtals. Alla lyckades skjuta mål, utom Kim. Är han ur form? Ja, han träffar ju för i h-e inte ens målet! Säkert 10 avslut, inget mål. Utöver detta så gör han matchen till något slags personligt vendetta där han tar frustrationsskott efter 2 sekunder och ber stundtals om att bli utvisad. Detta i en OS-kvalmatch som står och väger i 2:a halvlek. Visst han hade några fina assist, men han beter sig mer som en Grin-Olle än en ledare på planen. Hade han haft en lite bättre dag, så hade Sverige dragit ifrån i 2:a halvlek. Sverige ledde med två när det var tio kvar tror jag. Sverige spelar de sista minuterna med Kim som M9 och Oskar Carlén 11 år på H9 och Doder på V9. Hur som helst så lyckas Sverige erövra bollen när det är lite över minuten kvar och ställningen är lika. Ska Kimmen med 4 000 Bundesliga-matcher, tyska ligatitlar, SM-guld och en massa landskamper i diverse mästerskap ta sitt ansvar nu och avgöra matchen? Självklart inte. Han överlåter istället det på B-pojken Carlén som han sätter i ett halvtaskigt läge med en växel med 40 sekunder kvar. Minst sagt orädde Carlén viker sitt hoppskott och studsar bollen, in i… Nej, i underkanten av ribban! Möjligen var det meningen att Carlén skulle spelat in bollen till linjen, men man kan ju inte kräva att han ska ha full koll i det läget av matchen. Han träffar ju dessutom mål, till skillnad från vissa andra. Nu har Polackerna 40 sekunder på sig att åstadkomma något. Bollar bort första 20 på att kasta gris. Tar time-out. Den polske storskytten står under denna time-out med frånvarande blick och tittar upp på läktaren. Ser inte ut att lyssna på eller fatta ett ord som sägs. Polackerna lyckas inte bättre än att skapa ett frikast när det är 10 sekunder kvar. 10 sekunder som Järenmyr på nåt sätt får ner till 3 sekunder genom att kasta sig raklång över bollen när frikastet ska läggas. Han blir inte ens utvisad för det. Till slut får polackerna igenom en fjösare som mormor skulle tagit. Kanske gjorde Sveriges avgörande mål i öppet mål i slutsekunderna mot Spanien i EM, att polackerna inte vågade ta ut målvakten. De var i varje fall inte nära att avgöra i slutet. Till sist 11-årige Oskar Carlén går in och spelar H2 på ett sätt som är helt enormt, detta i ett avgörande skede av matchen. Enda frågetecknet kring honom är väl de där bonniga slingorna han har i håret. Ystad kanske inte är så stort?

Ett extra plus till polackernas H6, som inte hade nån lyckad afton. Han såg ungefär lika vältränad ut som undertecknad (inte alls m a o), men hade ändå en viss skjuts i benen. Dock så hade han ingen lycka med sig i avsluten. Totalt ”uppäten”, som Claes skulle säga, av båda svenska målvakterna. Efter en tung match kom han fri i kontringsläge mot Gentzel, när det var ca 10 minuter kvar. Hur tänker han då? Jag har inte haft nåt flyt, gäller att göra nåt enkelt, något som kan få hemmapubliken att glömma min mediokra insats. Resultat: Skruvlobb, över!